De där me att va ute å festa e fan överskattat asså. Iaf när man måste vakna me sprängande huvudvärk, muntorrhet, sjuklig trötthet å ett hjärta som vill hoppa ur kroppen så fort man rör på sej.
Man kan ju hoppas då när man ligger där å kvider av baksmälla att man hade tillräckligt roligt för att de skulle va värt att må som helvete. Den här gången va de det. Ja hade en helt ok kväll å träffa massor me underbart härliga människor. Så JA! De va värt de!


Normalt sett så brukar ju inte ja bli bakis heller. Bara seg som få. Men inte idag, då ville min kropp må som en överkörd grävling.

Nej nu ska ja äta en fet jäkla burgare, den kommer sitta störtskönt i magen!